torsdag 24 maj 2018

Början av bok 1!

De jag vill att mina läsare ska göra är att hjälpa mig hitta en bra titel och kom med förslag/idéer på vad ni tycker och på hur jag kan fortsätta!!

På en klippa vid havet i ljuset av solnedgången sitter en flicka. Hon är inte som alla andra, hon är annorlunda, utstött från samhället. Hon är alldeles ensam. Hon är mycket vacker, långt svart hår, isblåa ögon, skära läppar och naturligt rosiga kinder. Hennes namn är Abbygail och hon är en vampyr med enorma krafter. Hon bor i en liten stuga i utkanten av byn intill skogens början. Hon bor alldeles ensam, hon har igen familj och inga vänner. Det är därför man alltid ser henne sittandes där på klippan vid havet när solen går ner. Hon önskar att hon kunde komma bort, komma någonstans där hon skulle bli accepterad och där människor skulle se henne och där hon skulle kunna få en familj och några vänner. Men det är svårt, då ingen av kaptenerna vill ha med henne på sina båtar och fartyg. Hon förstår inte varför då ingen i byn vet om hennes stora hemlighet om att hon är vampyr med enorma krafter. Eftersom ingen vet det så förstår hon inte varför hon är så utstött av byns människor och kaptenerna på alla båtar och fartyg. Hon som alltid är så trevlig och artig mot alla hon träffar. Hon har alltid ett leende på sina läppar när hon möter människor. Hennes vackra leende gör att hon alltid lyser upp som en sol. Det är en av hennes enorma krafter att när hon ler lyser solen starkare. Hon tycker om att vara för sig själv, för då slipper hon bli ledsen och sårad för vad byborna tycker om henne. Därför håller hon sig vid sin stuga och vid klipporna men också i skogen. Hon tycker om skogen den är alltid så vänlig och fridfull. I skogen kan hon vara sig själv och släppa lös alla sina krafter. Skogen är en underbar plats där fåglarna kvittrar och man hör alla andra djur som smyger bland träd och buskar. Allt skimrar i olika färger. Hon får många av sina saker från skogen. Frukt, bär och örter att ha till mat och te att dricka och hon plockar även blommor för att använda till att göra egen parfym. Djuren i skogen är hennes vänner som hjälper henne med olika saker och i gengäld ger hon dem skydd, trygghet och vård när dem har skadat sig eller blivit sjuka. Vissa djur ger henne mjölk, andra ger henne päls att använda till att göra kläder eller liknande. När man hör att hon är vampyr undrar man hur hon gör när hon äter med tanke på att vampyrer lever på blod. Hon är inget blodtörstigt monster, hon dödar inget varken djur eller människor. Nej, det blod hon äter får hon från djur som har skadat sig eller är sjuka. Som tack för att hon hjälper dem så får hon lite blod av dem. Men det är även så att hon kan leva på vanlig mat som alla andra människor lever på så som frukt,bär,bröd,ost och massa mer. Blodet hon dricker, som hon får från djuren är det hon behöver för att krafterna ska vara på topp. Utan lite blod då och då blir hon svag och sjuk. Men hon är ändå odödlig så hon kan inte dö om ingen dödar henne med en träpåle genom hjärtat. En dag när hon gick i skogen kom hon fram till en öppen dungen där några ledsna ekorrar satt och grät. Hon satte sig på huk och frågade dem vad som hade hänt. Den stora eken som dem bott i under hela sina liv hade fallit till marken under stormen och nu hade dem ingenstans att bo. Då frågade hon om dem har något i boet som dem ville ha och att dem i så fall ska krypa in och hämta det. Så dem hämtade det dem hade i boet som dem ville ha och spara. När dem var klara tog hon upp trädet bar iväg det ner till klipporna och rullade försiktigt ner det i vattnet för att skapa nya bostäder till fiskarna. Sedan gick hon tillbaka till dungen och frågade ekorrarna vilken typ av träd dem ville ha som dem ville bo i. Dem svarade att dem ville ha en ny ek då eken gav dem både bostad och mat då ekorrar livnära sig på ekollon. Då tittade hon koncentrerat ner i gropen i marken där den gamla eken stått och sträckte ut sin vänstra hand över gropen. Efter en liten stund började marken skaka och plötsligt såg man något grönt som började komma upp ur gropen. Plötsligt stod där en ny stor ek där den gamla stått. Den ända förändringen var att denna nya eken var större och kraftigare vilket gjorde att den var mer tålig och skulle klara att stå kvar om det kom en ny storm. Nu har vi fått läsa om två till av Abbygails enorma krafter. Den ena är den om att hon är lika stark som 1000 män och den andra om att hon har krafter som gör att hon kan få växer att växa. I mångas ögon skulle hon kanske ses som en superhjälte och i andras som ett monster som inte skulle få leva. Det var ingen mer än djuren i skogen och vattnet som visste om hennes krafter för hon tänkte att skulle byborna veta om det skulle dem säkert försöka bränna henne på bål för dem hade tagit henne för en häxa. På denna tiden var det nämligen en synd och ett förbud att vara häxa och utöva häxkonster. Så därför håller hon sig för det mesta i byns utkant för sig själv. Det är även därför hon har drömmen om att få komma till en plats där hon kan bli accepterad för den hon är och där hon kanske kan träffa en man som är precis som hon och som hon kan leva med och en dag bilda familj med...

Min bästa vän på fyra ben

Min bästa vän du fattas mig. Du är oerhört saknad och älskad. Du fick mig alltid att skratta och le när jag inte mådde bra. Du kom alltid och skulle trösta mig när jag var ledsen, försökte alltid muntra upp mig när jag var sjuk, gav mig alltid närhet när jag var ensam. Du fick mig alltid att må bra. Du fyllde mitt liv med glädje och kärlek när jag behövde det som mest. Du visade mig att livet hade en mening och att det finns lycka, glädje och kärlek även i mörka stunder bara man hade någon nära sig. Den dagen när du lämnade jordelivet för att bli en ängel i himmelen, den dagen stannade hela mitt liv upp, en del av mitt hjärta som brustit tog du med dig. Jag visste inte hur jag skulle ta mig upp ur denna mörka grop. Du var ju mitt liv och min sanna själsfrände. Men det kom en dag då jag lyckades bryta mörkret, hitta styrkan och återvända till livet. Ännu en gång tack vare dig. Du fanns där, kvar vid min sida. Jag kunde inte se dig men jag kunde höra dig och känna din närvaro. Din själ, din ande, var kvar hos mig. Det gjorde mig glad och lycklig för du var inte helt bort och är inte de nu heller. Jag blickar tillbaka på våra minnen  varje dag och får ett leende på mina läppar. Du kommer för evigt ha en stor plats i mitt hjärta. Älskade lilla Loppan ❤

onsdag 23 maj 2018

Blir det en romans?

Denna text är uppbyggd av tre ord, det första är känslan Förväntansfulla, det andra är figuren Cirkel och det tredje är färgen Ljusgrå.

Ljusgråa dagar seglar förbi i det gråa november vädret. Allt flyter på lika dant varje dag som i en cirkel där det inte finns något slut. Alla dagar ser lika dana ut, det är samma sak dag ut och dag in. Jag vaknar, går en runda med hunden, kommer in äter frukost framför tv:n och sedan tillbringas resten av dagen med samma promenad med hunden och framför tv:n. Men så en dag hände något oväntat, något som jag aldrig trodde skulle hända mig. En dag när jag kom ut för att gå morgonpromenaden med hunden så sken solen så stark, klar och vacker. Plötsligt träffade jag en kille som jag aldrig sett förut. Han var så stilig, så vacker, han var en ängel som ramlat ner från himmelen. Vi började prata och det slutade med att vi bytte telefonnummer innan vi gick skilda vägar. Då fick jag en känsla av förväntansfullthet och hopp om att han skulle höra av sig, skulle ta kontakt. Dagen efter skrev han ett sms att han väntade på samma plats som vi sågs på igår. Kan detta vara början på ett nytt liv, en romans, en kärlek. Ja vem vet...

Meningen med denna blogg

I den här bloggen kommer jag att dela mina texter och jag hoppas att ni som läser kommer med kommentarer, tankar och idéer. Dem texter som slutar med tre punkter är icke klara men hjälp mig gärna att få dem klara genom att kommentera, dela tankar och idéer, de dessa texter är tänka att bli till böcker. Har ni önskemål på vad ni vill läsa, tankar om vad ni tycker om att läsa så dela dem gärna med mig, så kanske jag kan väva in dem i texter. Hjälp mig att utveckla mitt skrivande så att jag kan bli bättre och så att jag kan nå den där fängslande känslan där ni inte kommer vilja slita er från skärmarna 😊 Tack på förhand alla underbara där ute!!! 😊❤